min sida

något om mig och min akvarellmålning

 Jag började måla akvarell för många år sedan och blev fast. Efter att ha gjort ett uppehåll under flera år, började jag måla igen för några år sedan. Jag började i några studiecirklar och gick några kurser. Men till största delen betraktar jag mig som autodidakt. Jag har provat många färger, målat många, många provkartor med kulörer och blandningar, testat flera olika papper! Att lära känna sina färger och sitt papper är en egen, speciell lärprocess. Den viktigaste lärdomen är – bra papper, några få, bra penslar, men framför allt – ett begränsat urval färger. Jag använder inga jordfärger längre (för tillfället, kanske jag ska tillägga). Ett undantag är Bränd Sienna, som jag använder ibland. Inte heller vitt eller svart, undantag Indigo. Färdigblandade gröna färger har jag provat i mängd, men använder inga. Då återstår bara gula, röda och blå. Dom kommer man väldigt långt med!

Jag tycker om att bygga upp mina bilder i flera, tunna lager färg, som byggstenar och se hur bilden växer fram. Därför försöker jag använda så rena färger som möjligt, färger som bara innehåller ett pigment. Något som känns viktigt för mig är att försöka fånga ljuset i bilden.

Att ha fullständig kontroll över färg, vatten och papper går inte Ibland är det som att de olika komponenterna gör litet som de vill! Men, till viss del är det oförutsägbarheten som gör att det är så roligt med akvarell. Glädjen när man känner att allting stämmer. Jag tror inte att man någonsin kan bli fullärd – det känns som att det är ett ständigt, pågående lärande.

Titta på olika akvarellkonstnärers och akvarellmålares bilder. Är det inte fascinerande, hur något så enkelt som vattenfärg, kan utmynna i så stor mångfald, vad gäller variationer i uttryckssätt. Fantastiska akvarellfärger!